Lizzy! Och även bilder på Ringo!

Lizzy i bakgrunden med sin panda och Ringo är nyfiken!

Älskade Ringo!

Ungarna bekantar sig.

Lizzy vilar busigt på hallmattan.

Sötisen!

Har glömt att uppdatera för att jag haft så fullt upp! Förra måndagen hämtade jag min lilla blandisvalp Lizzy (japansk spets, papillon, chihuahua) från uppfödaren och i veckan har det varit fullt upp med henne och Ringo! Hon är supergosig, men lite kaxig och jag har varit ganska orolig för att Ringo ska känna sig utanför men han är nu jätteglad! Han var lite förvirrad första dagarna men han verkar nästan inte bry sig nu förutom när han leker med henne!

De är så underbara!

Ska lägga in lite bilder, för jag har nämligen fått min kamera också!

Tik-planer

Jag och min hund (och sambo) har tankar på att utöka hundfamiljen! Funderar så det knakar på hur man smartast ska lösa framtida problem med löp och hundvakt och jag är väldigt fundersam över hur orolig Ringo skulle bli runt en löptik han inte får leka med hur han vill. Valpar ska vara planerat och första och andra löpen är det inte ens hälsosamt för en tik att bli dräktig! Helst ska hon vara 2 år!

Tittar på stängsel, nödburar, hunddagis, halsband, kollar med kompisar om de skulle kunna ta någon av hundarna periodvis om det blir outhärdligt och sambons dotter inte får sova eller något. Har aldrig haft en tik förr så är ärligt talat lite orolig, men har ju velat ha en tik tillsammans med Ringo så länge!

Vi har en på lut och uppfödaren jag pratat med verkar så trevlig även om jag känner att jag var lite hyperaktiv när jag pratade med henne! Jag hoppas verkligen att det blir av! Valpen verkar underbar!

Colliebild och lite allmänt om min relation till hundar

En Collie Blue Merle bara för att det är en av de vackraste hundar som finns!

Skrattar lite åt mig själv för att jag skriver inlägg om alla söta hundar hela tiden, istället för att skriva om mina åsikter om hundar och saker om hundhantering mm istället. Ser bara ut som att jag endast tittar på söta hundar hela tiden och inte bryr mig alls om hur man tar hand om den, men så är det ju rakt inte.

Jag är på gränsen till besatt av hundar. Jag köper hundtidningar, läser om hundar, diskuterar hundar, kommer på bättre sätt att hantera min hund och leka med honom, men även träna honom. Lek kommer i första hand här ändå. Blir mest vardagsträning och vardagslydnad, om jag ska vara ärlig.

Min relation till hundar är väldigt tacksam. Jag älskar hundar något oerhört. Jag söker nu hundutbildningar jag ska läsa för att i framtiden kunna arbeta med hundar på riktigt. Jag är väldigt "mammig" med min hund. Inte när jag är ute med honom eller när han beter sig olydigt. Jag fjäskar inte med honom eller stryker medhårs (bildligt talat inte, men naturligtvis bokstavligt talat:)). Folk kan tycka att jag är onödigt hård, t ex om han skäller på andra hundar. Jag säger ifrån på riktigt, inte daltar. Inte för att det gör något att hundar skäller, men jag vill inte ha en liten hund som kaxar sig mot stora hundar. Fel hund han kaxar sig mot en dag och han kan stryka med. Därav en lite tuffare fostran även av en liten hund.

Kanske därför han funkar bra med alla andra också?

En liten hund är också en hund och måste fostras även om t ex bett inte skulle skada lika illa som från en stor hund. Jag vill ha en lycklig hund, inte en nervös och bitsk best på 30 cm mankhöjd. Och jag lyckas rätt bra!

Varför skriver jag då att jag är "mammig"? Jo, för att jag blir sjukt nervös varje gång hunden ska göra något nytt som t ex åka med flyget (även om han är med mig), vara ensam hemma ens en timme, ha hundvakt, vara på hunddagis (har inte ens testat det än). Jag fjompar med honom helt enkelt. Men en hund skaffar man inte för att den ska vara ensam. En hund behöver sällskap.

Sedan är jag intresserad men ibland orkar inte diskutera samhällets syn på hundar. Är alldeles chockerad av utvecklingen i Danmark gällande sk "kamphundar" och att samma sak syns i Sverige där folk med sk kamphundar automatiskt utesluts från hundkurser. Det är hemskt. Det är en viss sak att utesluta en hund när den börjar visa sig vara aggressiv, för aggressiv för att kursledaren ska våga ha kvar den på kursen. Men att utesluta en hund från en kurs för att den är av "kamphundsras", det tycker jag är väldigt fel. Varför ska en person med en normal hund uteslutas från att kunna lära sig fostra den bättre? T o m brukshundsklubben har jag hört ska utesluta hundar utan att hunden bedöms individuellt. Läste det i Hundliv, där man i senaste numret tog upp mycket om detta.

Är livrädd för att detta ska gå igenom i Sverige, de obildade och hundrädda som vill ha förbud för dessa raser. Tycker att det är sorgligt. Om en Dogo Argentino-ägare har en hund som är väldigt snäll, aldrig gjort en fluga förnär och hunden betyder allt för honom, ska han då tvingas flytta från sitt hem eller avliva sin bästa vän? T ex i vårt bostadsbolag har man infört kamphundsförbud... Vi flyttade in i början av året. Jag frågade om man fick ha hund. De svarade glatt absolut, men frågade inte ens vilken ras vi hade! Tänk om vi haft en förbjuden ras!

Åh, som ni ser, är jag väldigt ledsen av detta. Hur en del människor inte förstår alls hur mycket en hund kan betyda. Alla tänker inte likadant och attackerande hundar ÄR redan förbjudna, så en Dogo Argentino som attackerar får man inte ha bland folk.

Läste att i Singapore ska ALLA hundar över 7 kg bära munkorg utomhus och bland folk och folk i lägenhet får inte ha hundar över 5 kg. I och för sig har de små lägenheter i många områden, så det är väl inte helt fel, men munkorg? Som min hund älskar att nosa på saker ute. För hunden är det ett sätt att slappna av, som när vi ser på film eller läser en god bok.

Och alla nyblivna föräldrar som vill avliva varenda hund som tittar snett på deras barn oavsett om de drar hunden i svansen eller petar dem i ögonen, för en hund får ALDRIG markera mot en människa enligt dem. Tragiskt. Behandlar man hunden väl så beter den sig väl. Är den sjuk är det annan sak såklart, men då behöver den vård!

Som ni ser blir jag ilsken ibland. Men man kan leva i harmoni med hundar. Allt i livet är inte svart och vitt.